Att sätta
i gång med viktminskning kräver ett och annat av oss,
först och främst förstås ett noga övervägt
beslut. Sedan beslutsamhet att genomföra
sin plan, och att försöka
nå så nära det mål
man föresatt sig som möjligt. Man
behöver också rannsaka sin egen fysik;
Har man några sjukdomar behövs
kanske en konsultation med läkare.
När
detta är avklarat är det bara att sätta igång,
men man måste vara medveten om att händelser som kan
likna bakslag inträffar, det är både vanligt och
normalt.
Om man ändrar sitt matintag väldigt radikalt kan kroppen
reagera med försvar som du inte alls önskar, och därför
är det viktigt att du äter regelbundet. Om du helt hoppar
över ett eller två mål per dag, eller mellanmål
som du brukar äta, så tror kroppen att det är
nödtider och skyddar dig från svältdöden
genom att producera ämnen som får kilona att stanna
kvar där de är. Det är inte helt ovanligt att man
i början av en bantningsperiod går upp något
kilo, och de flesta upplever sedan viktnedgången som trappstegsformad
- då minskingen plötsligt kan stå still i en
vecka eller mer.
Tänk
heller inte att detta måste gå snabbt för då
går det som regel lika snabbt att ta på de tappade
kilona igen. Vänj istället kroppen långsamt vid
en annan livsföring, för då är det lättare
att fortsätta med de goda vanorna efter du nått din
idealvikt. Normalt brukar i genomsnitt ett kilo per vecka ge bäst
resultat i längden.
Om du behöver
bli av med 10 kilo kanske det tar tio veckor, och om du behöver
bli av med 40 kilo tar det kanske 40 veckor - Men än sen!
Tiden går ju ändå. Det är inte så
svårt, och det är känns faktiskt som en tillfredsställelse
ibland att känna lite hunger medan man jagar undan sina extra
kilon.
Ett väldigt
bra tips är att dricka betydligt mer vatten än man brukar,
gärna 1-2 liter per dag, både för att det är
bra för kroppen men också för att det ger en större
mättnadskänsla vid de lite snålare tilltagna måltiderna.
Du behöver inte helt utesluta födoämnen med mycket
kolhydrater, bara minska ner dem till hälften eller två
tredjedelar. Om du är van att äta två smörgåsar
till frukost kan du minska ner till en - kanske med lite extra
tomater och gurka som pålägg för att det inte
ska kännas för lite. Du kan också byta ut matbröd
mot lätta smörgåsrån så känner
sig kroppen ganska nöjd. Känner du att du inte har ätit
om du inte får tre stora potatisar till maten, lura kroppen
med tre små istället och skär dem i mindre bitar
så att tuggorna blir lika många.
Ett stort
glas vatten före maten gör att du snabbare blir mätt.
Ät låångsammare än vanligt och vänj
dig vid mindre tuggor - istället för att sluka en cocktailkorv
i ett enda svep; skär den i tre delar och ät långsamt.
Oftast infinner sig den stora mättnadskänslan en bra
stund efter maten, och om man äter långsamt så
känner man lättare mättnad redan vid de sista tuggorna.
Vem har inte någon gång upplevt att ha kastat i sig
maten - antingen för att man haft bråttom eller för
att man varit HUNGRIG - och ångrat sig djupt efteråt?
Bestäm
redan vid uppläggningen av maten hur mycket som är tillräckligt,
och ta inte mer bara för att det var så gott. Låt
inte kroppen bestämma, den vänjer sig! Ta inte heller
mer för att vara artig när nu någon gjort sig
så stort besvär och lagat god mat åt dig, och
stå på dig om någon bakat tårtor och söta
desserter bara för din skull - i alla fall om det brukar
hända ofta. Förklara din nya inställning till mat
och hälsa, har du synliga viktproblem så ses du antagligen
som karaktärsfast och det brukar inge respekt. Annars ska
man givetvis inte späka sig till ytterlighet. Är det
födelsedag, bröllop eller barndop är det självklart
tillåtet att unna sig att vara med vid kakfaten om man känner
för det.
Men sluta äta ur det sista i grytan för att slippa få
rester, och har du småbarn; ät inte upp ärterna
och svampen de petat undan (och särskilt inte potatisen)
för att det inte ska förfaras. Om maten är ätbar,
lägg den i kylen och ät den nästa dag i stället.
Ät heller
inte när du är riktigt uthungrad. Det bästa är
att äta lite innan den känslan kommer, men har den redan
infunnit sig så tag ett stort glas vatten och vänta
en stund tills 'skriket i magen' har tystnat, för det gör
det faktiskt efter en stund. Ett annat tips som jag har testat
flera gånger (som säkert låter lite löjligt
för de flesta) är att skiva upp en tomat eller en bit
gurka, krydda skivorna med aromat och ät långsamt.
Du lurar både kroppen och smaklökarna att tro att du
har ätit, och magen ställer in sig på att vänta
på nästa mål.
När det talas
om viktminskning kommer oundvikligen råden om att röra
på sig, och det är självklart viktigt och bra.
Men även här är det viktigt att utgå från
sina tidigare vanor. Jag anser inte att man ska börja plåga
en ovan kropp med ansträngande övningar förrän
den börjar bli beredd på det. Redan efter ett par tappade
kilon, mer känns än syns det att man blivit lättare
och mer rörlig. Har du hittills tagit bilen till närbutiken
varje gång i åratal så tag små beslut
i taget; var tredje eller var fjärde gång ska jag gå.
Istället för stora planer om entimmes promenader varje
dag, försök att gå 15-20 minuter tre gånger
i veckan - börja exempelvis med de ojämna veckodagarna.
Ju fler kilon som försvinner desto enklare blir det att utöka
rörelseplanerna.
Gå heller
inte på myten att det är för sent att banta, att
du är för gammal eller att du är ett hopplöst
fall. Det är mindre än en person på hundra tusen
som är överviktiga på grund av sjukdom eller andra
defekter. I stort sett alla som vill kan minska sin vikt med rätt
metod. Om man är gravt överviktig och i övre medelåldern
kanske man inte kan få tillbaka den smidiga kropp man hade
i ungdomen, men lättnadskänslan och den ökande
rörligheten kommer automatiskt att innebära ett friskare
och gladare liv.
Det är aldrig för sent!
